Jag, min son och en fotbollscup

”Klockan är 20.13. Det är fredag. Let’s dance är på tv. Kul. Dans är ju verkligen kul. Nämen, det var väl inget annat jag behövde tänka på mer än så..” Och efter tre sekunder så kommer den där tanken tillbaka. Den där tanken som jag försöker förtränga. In i det sista. ”07.20. Herregud.”

Och jag vet ju att son ska nattas, väskan ska packas, jag ska göra mig redo för att lägga mig. Och sen ska jag försöka sova. Mycket tidigare än jag kanske brukar en fredag. Och jag kommer givetvis att dubbelkolla så att jag ställt klockan rätt. Ungefär 723 ggr.

Och sen kommer jag att vakna innan klockan ringer. För det brukar jag göra när jag ska upp extra tidigt. Och har en tid att passa. Som om kroppen liksom ställer in sig på att ”nu är det minsann dags att gå upp för din klocka ringer om tio minuter och du ska ju ändå upp snart så du kan lika bra vakna nu” Typ.

Och när jag väl gått upp är det bara att köra. Se till att vi infinner oss på samlingen till fotbollen 07.20. Och 08.00 är det jag och ett gäng föräldrar som står och ropar ”Ni ska vinna, ni ska ta dem, ni ska göra ketchup av dem!” OBS! Har aldrig i hela mitt liv ropat den där ramsan. Den liksom kom till mig nu. Som ett exempel.

Så imorgon är det jag, min son och en fotbollscup som gäller. Barn, föräldrar, hundar, grillkorv, paraplyn, korsordstidningar och termosar i en salig blandning. Fattas bara att Orsa spelmän kommer och kompar kalaset så är det fulländat.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s