La dolce vita

Varje fredag vill min son äta tacos. De fredagar jag har ställt fram annat på bordet så har han tittat på mig som om jag har fått hjärnsläpp. För honom så är tacos på fredagar detsamma som kaffe på morgonen för andra. Lika självklart alltså. (Dock inte självklart för mig då jag inte dricker kaffe. Men vi kan bena i det vid ett annat tillfälle.)

Minns en fredag då jag föreslog att vi skulle gå ner på stan och äta middag där istället. Han tyckte det var en okej idé. ”Man kan ju äta tacos på lördagar också” sa han medan han satte på sig sin finaste tröja.

Restaurangen var nästan fullsatt. Folk var glada och det spelades lite högre musik i högtalaren. Vi satte oss vid fönstret. Han satt och dinglade lite med benen då de inte nådde ner till golvet. Och han log med hela ansiktet.

”Skål för det ljuva livet, mamma” sa han och höjde sitt glas med läsk. Och på riktigt fick jag tårar i ögonen då. För vet du, min son. Livet är bra ljuvligt med dig i min närhet.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s