Så nära Rocky man kan komma

När den här bloggutmaningen är över så tänker jag springa Stockholm runt. Iklädd grå luvtröja och nya löparskor. (Jag får ont i höger stortå av de jag har nu.) Och jag avslutar med att ta mig till Plattan. Ska springa upp och ner för trappan. Och den här ska dåna i högtalarna. Så ni vet.

För jag är snart halvvägs. Och jag tänker att har man kommit halvvägs så får man ta ett djupt andetag och ladda batterierna. Lite som i Vasaloppet när man dricker blåbärssoppa i nån vätskekontroll. Fast sen kommer jag på att det här inte är nåt Vasalopp. Utan jag får nog helt enkelt köra på. Utan paus.

Och jag kan fortfarande hitta orden. Har fortfarande saker att skriva om. Har ju t.ex. inte skrivit om min allra första kyss än. Det var på det där mellanstadiediscot. Han trodde jag hette Margarin. Och hade ätit vingummi hela kvällen. Okej. Då kan jag bocka av det på min lista över saker att skriva om.

Har förresten ingen lista över saker att skriva om. Kommer på under vägens gång så att säga. Lite som när Rocky är ute och springer och sen kommer på att han ska springa upp för en trappa. Och att han ska avsluta med att hoppa upp och ner med armarna i luften. Som om han har vunnit en match. Eller ett Vasalopp.

20130309-212602.jpg

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s