Jag, min bror och en dörr

Vissa minnen bär man med sig i hjärtat. Och vissa minnen minns man fast man helst skulle vilja dränka dem i sjön. Men jag tänker att de är en del av pusslet man lägger. Det där pusslet som aldrig blir klart förrän du kastar in handduken och säger ”Nämen nu är det nog dags att tacka för mig.”

Jag vet inte hur gamla vi var. Men vi bodde hemma. Det var på den tiden när jag var starkare än mina lillebröder. Det var med andra ord längesen. Men jag minns det som igår. Tänker på det ibland. Och då ler jag.

Vi var osams. Jag och min ena lillebror. Minns inte om vad. Men han var väldigt arg på mig. Och jag skrattade bara åt honom. Vilket gjorde honom ännu argare. Vi brottades i hallen. Jag vann. Det gjorde honom inte heller gladare direkt.

Mitt rum låg i andra änden av huset. Gick man igenom köket så kom man till en lång hall. Och där hade alla andra i familjen sina rum. Jag sprang in på mitt rum. Min lillebror sprang efter. Jag ställde mig och höll för dörren så att han inte skulle kunna komma in. Och han stod på andra sidan och gjorde allt han kunde för att få upp dörren.

”Men öppna då!” Han kämpade. Jag höll emot. Och helt plötsligt blev det tyst. Jag kände att han inte var kvar på andra sidan. Jag kände inget motstånd när jag höll för dörren. Jag blev fundersam. Hade han gett upp alltså? Jag ställde mig på andra sidan av mitt rum. Lyssnade. Avvaktade.

Då hör jag hur han kommer springandes. Hör hans fötter landa mot golvet med små dunsar. Han har tagit sats. Ända ifrån andra änden av huset. Jag hinner inte springa fram till dörren och hålla emot. Han fullkomligen flyger in genom dörren. Slår huvudet i sänggaveln.

Och jag börjar skratta. Vilket gör honom ännu argare. I ren frustration hämtar han en tvättkorg med ren tvätt och försöker kasta den på mig. Och missar. Man kan väl säga att det helt enkelt inte var hans dag.

Detta är mitt sätt att säga att även om vi inte pratar varje dag så ska du veta att jag tänker på dig, Mathias.

Och jag kommer aldrig att glömma ljudet av dina fötter som kommer springandes från andra änden av huset. Aldrig nånsin.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s