Noll koll

Matte var inte mitt starka ämne i skolan. Min hjärna är inte skapad för att räkna derivata eller nån volym på nån kub där sidornas längd är lika med x. Det tar liksom stopp. Jag kan multiplikationstabellen. Och lite huvudräkning. Kanske skulle klara en och annan ekvation också om jag fick påminna hjärnan lite hur den gör. Annars är jag helt lost in mathematics.

Minns på gymnasiet. Efter ett matteprov. Läraren stod där framme och gick igenom de rätta svaren. ”Sen var det ju nån som trodde att svaret på fråga 11 var -5 och inte -56.” Jomen det var jag. Tack för att du uppmärksammade hela klassen på att det var någon som inte riktigt var med i matchen på fråga 11 (och de flesta av frågorna faktiskt), men jag hade inte tänkt bli professor så jag är ganska nöjd ändå.

Och idag när jag ska hjälpa min son med sin matteläxa så får jag lära mig ett helt nytt sätt att räkna. Det finns inte längre någon liggande stol. Minns förresten inte liggande stolen så det gör detsamma. Jag hade matte varje dag i flera år och kommer inte ihåg liggande stolen. Jag borde nästan få pris för det.

Och tänk. Jag har klarat mig bra utan derivata och x upphöjt i 2. Behöver aldrig räkna ut nån liten volym på nån kub. Det blev människa av mig ändå. Men det hade jag räknat ut redan när jag gick i skolan. Jag är inte helt lost.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s