Slalom, längd och termobyxor

Innan jag fyller 40 år ska jag åka på skidsemester. Det har jag bestämt. Och då är inte jag någon skidmänniska. Inte direkt självaste Gunde eller Stenmark. Inte ens i närheten. Tvärtom så är slalom i branta backar något jag är lite rädd för. Och sist jag åkte längdskidor så började jag gråta som ett barn.

Sist jag stod på ett par slalomskidor var jag 17 år. Och då lyckades jag fastna i en barnlift. Jag halkade till på nån isfläck när jag skulle gå av och tappade greppet. Bokstavligen. Jag fick hålla mig krampaktigt i vajern och mina handskar fransades upp. De fick stanna liften och nån skidmänniska som jobbade där kom och hjälpte mig. Och bakom mig stod 10 st 6-8 åringar och himlade med ögonen. Just i det ögonblicket ville jag göra mig liten som en tesked och gömma mig i en snöboll.

Och sist jag åkte längdskidor var för tre år sedan. Det var en fantastiskt fin dag. Solen lyste. Snön gnistrade vackert. Jag och min älskade mamma tog oss till en åker för att åka. Spåren var fina och det var några som åkte redan. När jag väl skulle börja åka så kom ett gäng skidåkare. De kom i världens fart och jag fick flytta på mig. Så jag blev ståendes ett tag och såg en efter en åka förbi mig.

Av nån anledning blev jag ledsen. Kändes precis som när jag gick i skolan och inte klarade av att göra kullerbytta på den där plinten. Alla andra kunde minsann, men jag fixade det inte. Så jag började gråta. Och min älskade mamma försökte höra vad jag sa mellan allt snörvlande. Hon lyckades trösta mig och vi gav oss ut i spåret. För inte så längesen sa jag ”Minns du när jag bröt ihop när vi skulle åka längdskidor?”. Och sen skrattade vi. Herregud. Det här med att ibland ta fram sånt man har i ryggsäcken helt utan anledning. Det kan vi diskutera i smågrupper vid ett senare tillfälle.

Så innan jag fyller 40 år ska jag åka på skidsemester. För att jag verkligen vill. Jag vill lära mig åka längdskidor utan att bryta ihop. Och jag vill lära mig åka slalom utan att fastna i en barnlift. Trösklar är till för att gå över. Och jag hade inte tänkt ta liften upp över min och hålla mig krampaktigt i nån vajer. Aldrig i hela mitt liv.

Annonser

4 thoughts on “Slalom, längd och termobyxor

  1. Skidor alltså, jag var väl 13 tror jag och jag skulle på skidsemester med familen. Fick bakhalt när det var plant och trasslade in mig i liften då jag åkte in i liftspåret i barnbacken när jag skulle åka nerför backen. Det gick inte så bra.
    Längdskidor ska vi inte ens nämna, jag var 11 och jag hatade det.
    Jag och kameran åker på skidsemester när jag åker tillsammans med andra nästa gång och jag ska ta de bästa fotona men andra får sköta det där med åkandet.
    Jag gillar ditt mål och jag anser att du är modig. Kram

    • Det är alltså inte bara jag som inte har tyngden på dalskidan så att säga. Vill passa på att säga att du är alltid så himla gullig. Omtänksam. Och jag uppskattar det. På riktigt. Kram

  2. Jag har det perfekta träningsstället för vintersport. ingen som ser när det går år pipan eller inte glider rätt. Ingen som kan kommentera innan man lärt sig…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s