Öppna din dörr

Melodifestivalen. Detta jippo som engagerar ett helt folk. Nästan en hel värld. Och givetvis har det även engagerat min familj.

Minns när jag var yngre. När tävlingen sändes en enda kväll. Alla tio bidrag rafsades av, omröstning och sen hade man en vinnare. Minns att redan från det man vaknade så var det en speciell känsla i kroppen. ”Ikväll är det melodifestival..” Det var nästan som julafton. Minus Tomten och min mammas kålrotslåda.

Vi satt samlade i soffan. Vardagsrumsbordet var fullkomligen proppat med chips, popcorn, godis och pappas berömda jordgubbspaj. Som givetvis gjordes i långpanna eftersom vi är en stor familj. Fasen vad jordgubbar vi har konsumerat genom åren. Herregud.

Minns många låtar där jag har stått framför spegeln och sjungit. Haft en hårborste som mikrofon. Och i min fantasti har Anki Bagger stått och körat bakom mig.

Idag är det annorlunda. Nu är det deltävlingar, andra chanser och Sean Banan. Är inte helt med på vad som hände faktiskt. Och ska jag vara ärlig så orkar jag inte se varje deltävling. Sparar mig lite till finalen. Nånstans vill jag behålla den känslan jag hade som liten. Den speciella känslan jag hade för denna musiktävling. Vilket i sig är en svår tävling. Att tävla i musik. Alla har ju sin musiksmak. Sin åsikt. Det är inte som att tävla i kast med liten boll direkt.

Och ikväll drar alltså jippot igång igen. Glitter, högklackat, Danny Saucedo och tonartshöjningar i en salig blandning. Fattas bara att självaste Tommy Nilsson öppnar kalaset med Öppna din dörr så är cirkeln sluten.

Bilden är från Pinterest.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s